Vad man läser
Idag efterfrågas personer som behärskar kretskortsdesign. På grenen Mikrodatorteknik - CAE får eleverna kvalificerade kunskaper i hur avancerade elektriska kretsar framställs vid datorn och hur de sedan tillverkas på särskilda företag. Från många håll har dokumenterats ett stort behov av just denna yrkeskategori.
CAD är det viktigaste hjälpmedlet vid CAE-teknik. Med ett el-CAD-program, f.n. OrCAD 10.5, görs först ett elschema som beskriver kretskortets funktion. Den ritade kretsen akn sedan simuleras , så att man ser att den fungerar som tänkt. Därefter görs en layout med hjälp av datorn som fysiskt beskriver hur kretsen skall se ut. Det färdigdesignade kretskortet skall därefter tillverkas på speciella företag. På skolan får eleverna tillfälle att tillverka sina kretskort i en liten laborationsutrustning.
En stor del av kursen i kretskortsdesign ägnas åt programmering i VHDL. VHDL står för VHSIC Hardware Discription Language och VHSIC är en förkortning av Very High Speed Integrated Circuit. VHDL är ett ganska nytt programspråk och används för att konstruera elektroniksystem. Det har vissa likheter med välkända språk som C och Pascal, men det finns också skillnader. VHDL kommer sannolikt att användas mycket i framtiden och ersätta andra programspråk.
I kursen Mikrodatorteknik lär sig eleverna att programmera mikroprocessorer. Mikroprocessorer finns idag i nästan all slags elektronisk utrustning som behöver styras eller regleras och används i tvättnaskiner, diskmaskiner datorer eller i sörre system för att t.ex. sköta trafikljus i en vägkorsning. Från hösten 2006 använder GTI en ny mikroprocessor i undervisningen, Motorola HC12 (som också används i undervisningen på Chalmers Tekniska Högskola). För att programmera mikroprocessorer, kan olika programspråk användas, t.ex. C eller Assembler.
Eleverna läser det objektorienterade programspråket C++ under två terminer för att få grundläggande kunskaper i programspråket.
I båda utbildningsgrenarna ingår kurserna Ellära, Digitala Kretsar och Elektronik , där eleverna skall lära sig hur man tar fram elektronikkonstruktioner. Kurserna börjar med enkla pedagogiska laborationer och leder fram till kunskaper i avancerad konstruktion. Den matematik man behöver vävs samman med elektronikkurserna.
För att arbeta som programmerare, utvecklare eller elingenjör, krävs ofta att man har en helhetssyn på verksamheten och kan ta ett övergripande ansvar. Därför ingår tre delkurser i ämnet Ekonomi och Kvalitet, där man förutom att lära sig kvalitetssytem och industriell ekonomi även får kunskaper i presentationsteknik. En del av hemligheten med att lyckas genomföra sina idéer, beror på hur väl man lyckas presnterar dem för sina medarbetare och eleverna lär sig bl.a. hur rapporter skall redovisas. Dessa kunskaper tillämpas sedan i bl a ämnet Teknisk Engelska.
För att få den praktiska tillämpningen, genomförs ett antal ämnesöverskridande projekt (större och mindre), där eleverna får tillämpa kunskaper från flera av kurserna man läser.
Vill du se en lista över alla kurser som ingår i grenen Mikrodatorteknik - CAE och läsa kursplanerna:
Klicka här
Efter examen
Utbildningen på grenen Programmering - Datakommunikation leder fram till kvalificerad yrkesexamen. Efter examen kan eleverna gå direkt in i t.ex. stora eller små elektronikföretag och börja arbeta med t.ex. kretskortsdesign eller programmering av mikroprocessorer.
Ett av målen med utbildningen på grenen Mikrodatorteknik - CAE är bl a att eleverna självständigt och i grupp skall kunna designa kretskort från idé till färdig produkt.
Efter avlagd examen kan man arbeta inom t.ex. yrkena:
- kretskortsdesigner
- el-CAD-konstruktör
- elkonstruktör och elektronikkonstruktör
- produktingenjör
- utvecklingsingenjör och beräkningsingenjör